Jag har ägt några Range Rovers genom åren, denna var nog den finaste. V8:an gick fint och den var manuell växlad med överväxel, inte helt vanligt.
En vacker sommarkväll -95 blev jag uppringd av en man i Timrå som visade sig ha en "Sugga" i originalskick, som han besiktigat och fått godkänd något år tidigare. Jag blev eld och lågor, och en fredagskväll satte jag mig på tåget till Sundsvall. Bilen var som utlovats, sidventilsexan spann ljudlöst. En nattlig färd påbörjades mot Västerås där jag då bodde. Färden var något bullrig bl.a beroende på att däcken var original, torrspruckna från -57, men det fick gå. Jag stannade på Statoil i Gnarp för att tanka, och väckte genast uppständelse. Ett par ryssar dök upp, och talade begeistrat om bilen. DÅ jag sa att den ju var gammal och lite omodern, fick jag till svar på lite knagglig engelska:
"This is a modern car i Russia, all cars looked like this in Russia" och sedan skrattade vi allihop åt denna kommentar. Dagen efter for jag runt på Big Power Meet med denna, hade bitvis sällskap av allehanda underligt folk, bl.a en blind (inte underligt att vara blind, men han hade en fantastisk förmåga att HÖRA vad det var för bilar vi passerad...)
Jag fick -96 åter abstinens efter en Sugga, och denna inhandlades på en för mig okänd plats. Jag har faktiskt glömt VAR! Däremot vet jag vart den tog vägen, en entusiast i USA köpte bilen via en agent i Sverige som köpte bilen av mig. Så nu rullar den runt nånstans i Missouri om jag inte missminner mig alldeles.
En trevlig bil, som dock hade olägenheten att frysa sönder under vintern 2005. Jag hade glömt kolla glykolen, och den klarade sig hela vintern trots flertalet nätter med -15 grader. Men en natt i mars, var det -19, och DÅ frös den sönder.. Efter att ha satts på undantag några månader lagade jag upp den och bytte den mot en MB 300 CE -91